Medicinhistorisk atlas för Umeå
Det finns många spår av äldre tiders sjukvård i umetrakten. Hans K:son Blomquist och Västerbottens medicinhistoriska förening har sammanställt en medicinhistorisk atlas över intressanta platser att besöka.
Just hemkommen från en fisketur tillsammans med barnbarnen, slår sig Hans K:son Blomquist ner i trädgårdens på Sofiehem och berättar om den nyligen utkomna medicinhistoriska atlasen över Umeå med omnejd.
I den kan man läsa om allt från hälsobrunnar i Umeå till de olika vårdutbildningarnas framväxt under 1900-talet. Atlasen är ganska tunn, men innehållsrik.
– Den skrevs så för att vara lättläst och lättillgänglig, men där finns också många tips för den som vill söka mer kunskap inom något område.
Hans K:son Blomquist är född i Småland, men flyttade till Umeå i januari 1963. Han blev klar med sina medicinstudier 1968, och arbetade sedan under många år som barnläkare på Norrlands universitetssjukhus.
Det historiska intresset har han fått med sig hemifrån.
– Pappa var aktiv i hembygdsföreningen i småländska Flisby, och gjorde en skrift om torp och backstugor.
För några år sedan blev Hans värvad till Västerbottens medicinhistoriska förening, som driver det medicinhistoriska museet i Norrlands universitetssjukhus.
– Vi började diskutera inom föreningen om man inte kunde göra en atlas. Informationen fanns inte samlad någonstans tidigare.
Styrelsen tände på idén, och Hans började arbeta med sammanställningen.
– Det är stulet med stolthet, säger han leende. Under de olika avdelningarna finns lästips, som inte bara anger källan utan också vill inspirera till fördjupning.
En del uppgifter är hämtade ur den muntliga traditionen.
– Vi måste ta vara på det som finns kvar av historien. Det är en vidunderlig skillnad jämfört med äldre tider, och förändringen har skett på ganska kort tid. Man lär sig av att se tillbaka, och det ger en ödmjukhet. Inte heller idag kan vi allt!
Det tar inte lång stund att läsa igenom denna atlas, men man kastas mellan bilder av trivsam brunnsdrickning i centrala Umeå, till beskrivningar av epidemier och massdöd.
I backen ned mot älven vid Stora Hotellet låg en av Umeås hälsokällor, som ansågs hjälpa mot många olika besvär. Här byggdes ett brunnshus och brunnsdrickning påbörjades, men i samband med stadsbranden 1888 försvann källan. Andra hälsokällor fanns i Röbäck, på Ön, i Baggböle och i Piparböle.
Det gamla lasarettet på Storgatan 28 är närmast unikt. Sjukhuset är Umeås äldsta byggnad, och hade från början åtta sängplatser som ofta delades av två eller flera patienter.
– Det är ett av få gamla 1700-talslasarett som finns kvar.
Under kriget 1808 upprättades krigssjukhus på Backen, i Röbäck och i Klabböle. Ungefär tusen personer bodde på den tiden i Umeå. Till sjukhusen fördes 3806 sjuka och sårade soldater från Finland, Sverige och Ryssland. Omkring två tusen patienter avled, och flera läkare. Massgravar grävdes nära Backens sjukhem och i Röbäck.
Atlasen beskriver många tankeväckande platser, och fungerar som en guidebok. Den finns numera också i en engelsk sammanfattning. Västerbottens medicinhistoriska förening hoppas att den ska öka intresset för medicinhistoria, och gärna locka fler till föreningen.
TEXT & FOTO: KARIN ENGMAN
FAKTA Medicinhistorisk Atlas
Pris: 50 kronor
Finns på: Västerbottens museum och på Västerbottens medicinhistoriska museum.
Hemsida: www.medhistumea.se